Länge handlade belysning bara om att se till att det fanns någon form av ljuskälla, både i hemmet och på arbetsplatsen. Modern forskning visar dock att typen av ljuskälla är jätteviktigt för hur vi mår och presterar.
För ungefär ett decennium sedan upptäckte forskare att det finns en tredje ljusreceptor på vårt ögas näthinna. Denna ljusreceptor känner enbart av blått ljus och hjälper till att sköta vår kropps ”klocka”. Den säger till hjärnan att blockera tillverkningen av hormonet melatonin, vilket säger till kroppen att det är dag. Denna tredje ljusreceptor är med andra ord viktig för vår dygnsrytm.
Med rätt typ av belysning kan man göra människor friskare, gladare och effektivare. Att komma på nya typer av lampor handlade tidigare mest om att hitta energisnålare lösningar, men tack vare modern forskning behöver man numera inte välja. Det går att få både energisnål, lång livslängd och rätt ljustemperatur.
Undersökningar visar att människor är relativt medvetna om att rätt belysning är viktigt för sitt välmående på arbetsplatsen. Trots det upplever en majoritet att de arbetar under undermåliga ljusförhållanden, ibland rent av skadliga. Hur man upplever ljus är förstås subjektivt. Det som den ena upplever som för mörkt, tycker den andra kanske är mysigt. Oavsett subjektiva upplevelser, är forskningen runt ljusförhållanden en viktig och ibland eftersatt del av vår vardag på arbetsplatsen. Att kunna justera höjden på skrivbordet, tar vi för självklart, men inte att kunna styra över ljusförhållandena runt oss.
Dålig belysning på arbetet kan leda till att man spänner sig och får värk i nacke och axlar. Dessutom kan det trötta ut ögonen och leda till huvudvärk. En undermålig belysning kan även bidra till att man sitter i en felaktig arbetsställning vilket i sin tur kan leda till ryggvärk. Kort sagt – det finns allt att vinna på att förbättra ljusförhållandena och inget att förlora.
